sheshep

För att hylla Den Nordeuropéiske Dramatikerns sällskap skrivs följande inlägg i dagboksform...

torsdagen den 3 juli

Anländer till Den Stora Staden 21:45. En timme och ännu en tågresa senare når jag Staden bredvid. Träffar Miranda och I. Vid ankomst behöver jag gå på toa så extremt mycket att jag inte riktigt kan tänka klart. På grund av Vänninans skräckhistoria drar jag mig hysteriskt mycket för att gå på offentliga toaletter, men nöden har ingen lag, så efter ett glas vin vid restaurangen vid vattnet tar jag mod till mig och lättar på trycket på den hyfsat fräscha toaletten. När jag och Miranda följt I hem sitter vi i hennes soffa och pratar och pratar och pratar. Det känns inte alls som om det gått någon tid sedan vi sist sågs, eller sedan vi umgicks varenda dag. Den vänskapen är skön. Ännu en för livet.
Jag var helt övertygad om att köket låg precis innanför hennes entrédörr. På grund av detta antagande av arkitekturen gick jag in i en garderob när jag skulle hämta potatissallad.
Not to self: vänta alltid tills du fått "the grand tour" innan du tror att du hittar.
Precis innan jag somnar på jag ett sms som tar mig med garden nere och lämnar mig som en fågelholk. Vad fan menar han?
Vaknar till en fantastisk utsikt.



Fredagen den 4 juli

Tar tåget in med Miranda till Stora Staden på förmiddagen. Herregud vad vi svettades. Vi snackar bacon. Det var så varmt och trots att vi inte hade gått speciellt långt eller extremt länge var vi helt utpumpade när vi kom till TGI Fridays och träffade Soldaten. Efter varsin svalkande öl och mycket pladder var det hög tid att dra hem till Soldaten där även natten spenderades. Utgång på kvällen såklart. Syftet med kvällen var att gå ut, träffa alla jag inte träffat på länge och ha en rolig social kväll. En del dök upp, andra inte, men kvällen var helt fantastisk. Utgång först till Imperiet där drinkarna var goda och servicen underhållande. På Imperiet var det bara vi tjejer i vårt gäng. Underbart. Mycket fniss, många drinkar, flabb och mer. Jag kom på hur lyckligt lottad jag är när det gäller min umgängeskrets och att det knappast finns något bättre (sanning med modifikation) än när man introducerar vänner från olika håll och märker att alla kommer kanonbra överrens. Självisk och narcissistisk som jag är tog jag naturligtvis åt mig större delen av äran och det var med flaggan i topp vi alla, efter en del omvägar och nekade tillträden, vandrade in på 54 för att möta upp resten av gänget. Hur skönt det än är med tjejkvällar bli jag alltid lättad när killarna kommer och möter upp.
Vi dansade tills svetten återigen rann, drack fler drinkar för att få upp energin och kastade till sist in handduken. Nattamat på toget och sedan hem till Soldaten för att få sig lite sömn. Hos Soldaten, där utsikten inte heller var fy skam. I alla fall inte när man låtsas att bilden inte är tagen med dålig mobilkamera och att man faktiskt ser Globen fruktansvärt utmärkt.




Lördagen den 5 juli

Satt och var kitchig med MIranda på Imperiet. Beställde in oliver och läsk eftersom gårdagen slog lite hårt dagen efter. Och nötter.
När Miranda var tvungen att gå lämnades jag till min ensamhet i dryga timmen. Bytte kitch mot kultur och satt och läste med min Pepsi och mina oliver. Vilket jag inte hade något emot över huvudtaget. Jag kan aldrig göra det här hemma. Jag känner för många och har inte lust att förklara mig när de kommer förbi och frågar varför jag sitter helt själv på en uteservering. Här hemma känner jag mig dum när jag väntar på någon. Uttittad och lite utsatt. Men nu var det bara mysigt. Solen sken och jag hade den fantastiska boken och behövde inget mer. Hade nästan glömt bort vart jag var och vem jag väntade på när M:elle F säger "Hej Schmaaz" i mitt öra. Fina M:elle F.
Vi stack till Barcelona och träffade Diktaren. Hade en trevlig stund med öl och nachos. Drog vidare till Aspen där återseendet av Juggen fick mig att fnissa hela natten. Speciellt av synen som mötte mig i köket. Ett supersized askfat bredvid en sluta-röka-bok. Jag skrattade tills jag grät. Juggen förklarade att han läser den för hans tjejs skull. Att efter den boken slutar tydligen alla som läst den röka direkt. Därför läser han bara tre meningar om dagen.
Har mitt första riktiga möte med Den Nordeuropéiske Dramatikern. Jag och M:elle F lärde oss redan för ett år sedan att vi har dåligt inflytande på varandra när det gäller sånt här. Triggar varandra till besatthet tills alla i omgivningen tröttnat på oss. Ändå kunde vi inte låta honom vara.



söndagen den 5 juni

Putsade juveler på Östermalm i fyra timmar. Njöt av livet. Speciellt när jag köpte den glittriga jätteväskan med kompisrabatten. Underbart! Fick träffa Yrkeskvinnan och drabbades av en livspepp/yrkespepp jag inte känt sedan sist jag gjorde en Prövning. Under samtalet med Yrkeskvinnan slog det mig om och om igen att jag är på rätt spår. Att jag vält rätt. Att jag aldirg kommer bli lycklig med något annat. Att jag om ett år kommer satsa hårdare än någonsin. Det kändes helt fantastiskt bra. Och bättre blev det. Efter en fika gick jag, M:elle F och Yrkeskvinnan till "Medis" och åt sushi. Jag hämtade min kvarglömda jacka hos Soldaten och åkte hem till Aspen vid 20-tiden. Satt och pratade med Juggen, Korven och M:elle F tills klockan var halv fyra och det var dags att gå och lägga sig. Jag var så glad, och så himla peppad på allting.

måndagen den 6 juni (idag)

efter en minst sagt nervös tripp in till T-Centralen kom jag och M:elle F fram till ett gudasänt försenat tåg. Vi tog avsked och jag åkte hem igen. Nu har jag knappt några pengar kvar på kontot, men en värme inne i hjärtat som är värt det mesta. Långhelgen i Stora Staden var helt underbar och nu mer än någonsin vet jag vart jag är påväg.

Imorgon går jag tillbaka till jobbet med rapporteringar och nya krafter. Jag är trött men känner mig samtidigt ganska osårbar. Kanske regnar det i Paris, kanske inte. Sol i sinne, Brun inne, och någonstans vandrar det omkring en komisk pojke som föredrar att sjunga "Pervers Politiker" av Ebba Grön framför alla andra.

Jag är så glad.

Tack!