just keep swimming
i fredags var vi ute. i lördags var vi ute. Mark fyllde år och bjöd på fest med utgång. Det har varit en slitig helg, men det är bra att hålla sig sysselsatt. Då tänker man inte lika mycket på det man lämnat bakom sig.
Men jag kan inte låta bli att tänka på en. M:elle f har slutat höra av sig. Jag tror det var på min födelsedag jag sist hörde av henne. Efter det blev det tyst. Det är helt förståligt. Det är mycket nu. Men hennes skrivna ord gör mig orolig och ledsen. Jag ville vra där och hålla om henne. Säga att allt kommer gå bra. Ha högläsning i hennes kök (men jag tror hon har flyttat nu, men jag vet inte längre). Gå promenaderna utan mål. Bara ströva. Leka "pest eller kolera" innan vi somnar. Allt det där som förut var så självklart. Nu är kontakten halt och jag saknar minnen istället för realiteter. det gör lite ont. Men när tiden är mogen för oss båda kommer väl verkligheten ikapp. Tills dess kan jag bara skicka fina, värmande tankar och hoppas att hon vet att jag bara är fysiskt frånvarande. Inte mentalt.
Nu ska jag duscha. Jag börjar lukta...
åh jag är så glad att du verkar ha det bra! jag om nån vet hur det är att flytta till en ny stad. idag ösregnade det och jag gick omkring och var butter. nu är dte bättre. tänker på dej! kram
Jag lovar att jag håller ett öga på vår gemensamma kära. Bara så du vet.
Kram på dig i det nya.
suziluz: tack. det värmer. kram på dig tillbaka
Hej... Jag ville bara säga att jag mår bra. Men det är så mycket, och jag är så dålig på att höra av mig och jag skäms så mycket. Men det är bra. Det är tom verkligen bra. Jag har inte hunnit känna efter, eller, inte VELAT känna efter förrän nu. Men nu är det bra. Jag ska läsa din blogg noggrant, se hur du har det. Du fattas mig, jag pratade om dig senast för tre timmar sen med min klass. PUSS
Och jag har inte flyttat.
