vouge

min hosta vill inte ge sig. som vanligt sätter sig mina förkylningar på lungorna. i övrigt har kroppen återhämtat sig bra.

lunchade med elle idag. vi pratade om mig och Den Otippade och vår konversation i fredags som slutade väldigt oavslutat.

a.- men varför säger han som han gör nu? en vecka innan jag ska åka?
svägerskan- FÖR att du åker om en vecka fattar du väl. det är nu eller aldrig.
elle- ska du ta upp det med honom innan du sticker?
a.- nej. det är nog bästa att inte göra det.
elle- jo... inte än i alla fall. mycket känslor kan komma fram på en vecka...
a.- ja, den burken får nog vara stängd.
elle- ja. fast du kommer ju ta upp det på fredag. det vet du ju. och det är kanske lika bra. ta det innan du sticker så ni kan reda ut. så att du slipper undra.
a.- ja det är bra. två dagar innan avfärd. då kan det inte hända så mycket.
elle- fast ni kommer ju träffas på onsdag.
a.-nej, jag tror inte han ska med. han brukar inte hänga på.
elle- a., du sticker om en vecka, han kommer vara där.
a.- ja kanske.
elle- det är inte lätt. själv står jag med en näve i ena kakburken och den andra i en annan. och ingen av kakorna är bra kakor. (
en av elles kakor har paserat bäst-före-datumet och den andra kakan är inte färdiggräddad)
a.- ja lätt har det aldrig varit.
elle- äh. jag flyttar ifrån båda kakburkar snart.
a.- det kommer komma nya
elle- ja. låt oss hoppas det.

kakor alltså... så goda,
men egentligen skulle man kanske få ett enklare liv om man gick på en diet?

- well... not this year...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0